Ja, det är vackert och sällsynt. Det är om jag tänker på det som det blir så stort... när det bara är så är det liksom... stilla. Ett lugn som aldrig funnits förut. Jag tror att hjärtat mår bra av det.
Redan när jag var fem användes min kropp som leksak. Som trettonåring förstod jag inte att jag hade rätt att säga nej. Som vuxen har jag fortfarande inte lärt mig att min kropp inte får kränkas på allra värsta sätt. Ångesten gör att jag själv fortsätter där de andra slutade. Det är en kamp som jag tänker vinna. Den att leva gott med mig själv.
2 kommentarer:
Vackert... :) Glädje. Kärlek.
Ja, det är stort, minst som Berlinmurens fall... gratulerar!
Kram!
Ja, det är vackert och sällsynt. Det är om jag tänker på det som det blir så stort... när det bara är så är det liksom... stilla. Ett lugn som aldrig funnits förut. Jag tror att hjärtat mår bra av det.
Tack
Kram
Skicka en kommentar