Jag försöker hitta rätt. Se det fina och ta vara på det lugna. Migränen gör mig inte starkare tyvärr. Den bryter ned försvaret mot det onda ännu mer. Men jag försöker... jag måste ju det. Använder mig av gamla bilder som jag samlat på mig. Det fungerar inte lika bra som när jag får vara ute och fokusera på det minsta och vackraste i naturen men det får duga. Det är för kallt för att vara ute med kameran och huvudet tillåter inte så mycket rörelse... stilla, tyst och mörkt är som det ska vara för att jag ska stå ut lite...Ser på flickan. Okej... ser i alla fall på henne utan att vilja sticka en kniv i henne just nu. Det får vara så tills det inte är så längre. Står ut bara... det kan jag nog. Jag blir bara så förtvivlad och rädd... när ska det sluta vara så svårt? Ska det sluta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar